Rapport

Allt ar helt fantastiskt bra! Jag dricker vin och solar mest hela tiden. Och rider och forsranner. Idag har jag gatt upp och ned for ett berg. Det var jobbigt. Brande mina ben lite ocksa...Nedrans sol :) Nu ska jag upp och power-napa innan middag och vin.
Ah vad jag inte vill aka hem.

Hasta la vista!

Bueno amigos, nu sticker jag! Nästan tre veckor bort från detta gråa januarislask. Aaaiiirrrriba!

Tentan gick bra förresten. Så jävla skönt att det är över. Ännu en gång.

Hjälp!

Ååh vad jag är nervös idag! Det brukar jag inte vara. Sprungit och kissat typ nitton gånger och fjärilar i magen. Fjärilar av det mindre bekväma slaget. Imorgon gäller det. Och nu är klockan halv sex, så snart finns det inte så mycket att göra åt det. Det jag kan kan jag, det jag inte kan kan jag liksom inte. Snälla snälla snälla ställ rätt frågor! Så att jag kan åka till Argentina med en härlig känsla och glömma mag-tarmkanalen forever (nja).
Nu måste jag ut och gå jättesnabbt och lyssna på ashög musik. Alla som inte dansar är våldtäktsmän.

ps

Lägg förresten gärna märke till en kommentar till förrförra inlägget. Det är en riktig vän det :)

Bullfest

En pluggdag kvar - imorgon - sen frihet. Pånär fyra timmar då själva tentan skrivs. Skööönt! Orkar inte mer nu. Ikväll var det rekar-kväll, vilket betyder att man träffas några stycken och går igenom det viktigaste, mest för att kolla så att man inte missat nåt jätteväsentligt. Det är min skräck att liksom glömma bort ett helt kapitel, inte veta att det ens fanns.
Den här gången var det rekar-kväll hos mig. Så jag bakade bullar. Vi drack te, åt bullar och pratade lite tenta och massa annat. Nu ska jag snart sova, så blir det strax sista pluggdan. Skööönt.

Countdown

Stackars moster hann knappt landa i Argentina förrän hon blir överfallen av nån pundare som tar strypgrepp på henne. Min syster var dock i närheten och slår ned killen. Haha! Hon går helt enkelt i undertecknads fotspår. Lite märken på halsen, annars allt intakt hos moster. Skönt det. Hoppas att olyckliga incidenter stannar vid detta och att allt bara blir fantastiskt när jag anländer. Fem dagar kvar!

För övrigt första tentan av två imorgon. Jag kan allt. Oh yes.
Tänk på mig 10.55.

Gaaah

Åh, idag är en sån dag man helst skulle vilja vara ute! Gå långpromenader och leka i parken. Luften är klar och frisk och inte särskilt kall. Meeen...jag sitter här inne med alla tvåtusenåttahundratrettiofyra muskler och nerver i hals och huvud. Jättekul, som ni förstår.

Haha

"Do you want me to make your life a living hell?"
"I'm not quite ready for a relationship yet, but thank you for asking."

Ace Ventura är på hugget på dansk TV. Nu ska jag göra popcorn och vila huvudet.

Längtan

Nu är mamma och moster strax framme i Buenos Aires. Och snart är det min tur! Det ska bli så fantastiskt härligt. Bara fyra och en halv dags total isolering och läsning kvar, sen bär det av!

Grammisgalan

Hårdrockare är ett jäkla släkte. Kan man inte göra musik utan att se ut som de gör? Och ena killen i Mustasch är ju typ 55 år gammal. Magkorta t-shirts och uppknäppt skinnpaj visandes en otränad, hårig bringa. Nej tack. Dessutom är de fulla och gör bort sig i vartenda officiellt sammanhang de visar sig i.
För övrigt är det skandal att Lars Winnerbäck vinner pris. Jag har generellt väldigt svårt för svensk musik. Sån där svensk musik, om ni fattar vad jag menar. "Jag är så cool och egen och flummig och jag svarar aldrig rakt på frågor och det är hippt att vara otrevlig och ha flötigt hår och så sjunger jag om konstiga saker. Ofta prat-sjunger jag också. Det är extra coolt." Exempel på detta är Anna Ternheim och Marit Bergman och Christian Kjellvander och Moneybrother och Mando Diao och Anna Järvinen och Miss Li och Jens Lekman. Men framförallt Lars Winnerbäck. Usch.

Tacka vet jag Salem och Kent! De visar vart skåpet ska stå. Nu ska jag lägga mig och drömma om att jag är ihop med Salem, som har nytvättat hår. Och den 23 februari ska jag se Kent i Köpenhamn. Härligt.

Sooova!

När jag är hemma hos mor och far i mitt vackra hemland sover jag i en cirka 20 år gammal nittiocentimeterssäng. Det finns en annan säng i huset - drömsängen - som är etthundrafyrtio centimeter och därmed bred på riktigt, och ny och skön och framförallt dyr. Men den får man inte röra. Sängens ägarinna löper amok och blir arg som en tiger om någon ens skulle vila middag uppepå överkastet, även när hon befinner sig på andra sidan jorden. Därför är jag tvungen att sova i nittiocentimetaren. Snälla mamma har dock försökt göra det bästa av den, med nytt täcke och nya kuddar. Men det är ju ändå inte samma sak.
Nu är jag hemma i min egen, fina säng med fluffigt täcke och perfekt kuddhöjd. Sover som en prinsessa utan ärt. Äntligen!
Godnatt!

Oh no, jag har gått in i väggen

Ja, den berömda väggen. Plötsligt stod den bara där. Allt gick så bra, men en bit in på min tionde pluggtimme slog det bom stopp och som konsekvens av väggen har jag blivit analfabet. Klockan är inte ens sju! Bollocks.

Har inte befunnit mig i blogspots domäner på ett tag...Jag har haft mina skäl. Men nu blir det väl andra bullar igen, tror jag. Det finns mycket man gör under tentaperioden som man egentligen inte önskar man gjorde, haha.
Nåväl, efter ett fantastiskt jullov sitter jag här på Rosenbæk Torv igen. Känns rätt gött faktiskt.

Nu har jag också string